Syftet är att förbättra markhälsan på europeisk nivå – nya mål kräver systematiska markdata för att kunna uppnås
En ren miljö är viktig inte bara för människornas utan också för ekosystemens välbefinnande. Uppskattningsvis har 60–70 procent av EU-medlemsstaternas mark förändrats mer eller mindre till följd av mänsklig verksamhet. Nya åtgärder syftar till att minska markföroreningar och effektivisera sanering.
I förfjol offentliggjorde Europeiska kommissionen EU:s markstrategi som syftar till att säkerställa den europeiska markhälsan fram till 2050. Som en del av genomförandet av strategin förbereder kommissionen ett förslag till lag om markhälsa (Soil Health Law). Förslaget ingår i den europeiska gröna given (Green Deal) och publiceras under sommaren 2023.
Önskan är att avsevärt förbättra markens tillstånd och skydda den på samma grunder som exempelvis luft och vatten. Detta innebär bland annat att fastställa en god ekologisk markstatus, återställa förorenad mark, minska markerosion och skydda mark. Geologiska forskningscentralen GTK samordnar i samband med detta ett nytt projekt för forskning och innovation (ISLANDR ‒ Information-based Strategies for Land Remediation), där metoder tas fram för att identifiera källor till markföroreningar och bedöma de risker som de orsakar.
Olika former av markanvändning påverkar markens skick på olika sätt. Syftet med projektet är att sammanställa en förteckning över metadata som beskriver hur information om förorenad mark och markföroreningar som orsakas av diffus belastning samlas in i Europa. Det kommer att vara mycket arbetsdrygt att samla in, bearbeta och bygga upp en offentlig databas.
”För att underlätta identifieringen av förorenade markområden ska det skapas en identifieringsmetod för objekt med förorenad mark som tar hänsyn till både de naturliga bakgrundskoncentrationerna och konsekvenserna av mänsklig verksamhet. Markföroreningar undersöks i olika typer av jordmåner och klimatförhållanden i Europa. På det hela taget är den europeiska marken mycket heterogen och bakgrundsinformation behövs för genomförandet av direktivet”, säger Kirsti Loukola-Ruskeeniemi, ISLANDR-projektets vetenskapliga samordnare och specialforskare vid GTK.
Syftet är också att utarbeta finansieringsmodeller som gör det möjligt att allokera tillgängliga resurser för att sanera och återanvända mark. Det finns skillnader mellan de europeiska staterna när det gäller tillvägagångssätt i fråga om såväl områdesplanering och beviljande av tillstånd som administrativa beslutsförfaranden. Projektet kommer därför att ha ett nära samarbete med olika intressenter, till exempel när det gäller saneringsmål, och syftet är att sprida insamlad information och utvecklade metoder i stor utsträckning.
Mer information
Kirsti Loukola-Ruskeeniemi, specialforskare
Geologiska forskningscentralen GTK
kirsti.loukola-ruskeeniemi@gtk.fi
tfn +358295032850
