Klimatsmarta lösningar för fortsatt användning av torvproduktionsområden – markägarnas guide samlar olika alternativ

I planeringsarbetet för de fortsatta användningsformerna behövs uppgifter om området samt om lämpligheten och den ekonomiska lönsamheten för olika markanvändningsformer. Det är också viktigt att utreda skyldigheterna enligt lagstiftningen innan man fattar beslut. Dessutom är det bra att beakta de ekonomiska stöd som eventuellt erbjuds för planeringen och genomförandet.

Det kan ha varit arbetsamt för markägaren att samla in information från olika källor om de bästa alternativen för att fortsatt användning av det egna torvfältet eller de olika alternativens inverkan på till exempel klimatet och miljön.

Webbplatsen Klimatsmarta lösningar för fortsatt användning av torvproduktionsområden, som förenar forskningsresultaten från flera projekt som finansieras av jord- och skogsbruksministeriet, samlar den senaste forskningsinformationen på ett ställe som stöd för markägarnas beslutsfattande.

Guiden för markägare och för dem som planerar markanvändning

Webbplatsen presenterar alternativ för fortsatt användning av torvfältet samt faserna i planeringen och beslutsfattandet.

Varje markägare har sina egna utgångspunkter och mål för vilken slags ny användning torvfältet kommer att få. Det är bra att utifrån sina egna utgångspunkter fundera på de alternativ för fortsatt användning som webbplatsen presenterar och välja de planeringslösningar som är viktiga för det egna målet. På webbplatsen finns tips om hur man gör upp en genomförandeplan för olika markanvändningsformer och om själva genomförandet, oavsett om man gör jobbet själv eller har köpt tjänsten.

Guiden riktar sig i första hand till markägare i torvproduktionsområden, experter som ger råd till markägarna samt till dem som utarbetar och genomför förhands- och genomförandeplaner.

Nya vindar i alternativen för fortsatt användning

Efter att torvutvinningen har upphört finns det ställen med varierande egenskaper på området som lämpar sig för olika markanvändningsformer. På grund av torvbottnens topografi kan en del av området vara torrare och en del våtare. Torvens tjocklek kan också variera mycket.

Alternativen för fortsatt användning kan grovt indelas i torr och fuktig markanvändning. I guiden presenteras ett urvalsdiagram där man inleder med en bedömning av fuktförhållandena i området – om området alltså kan återvätas eller om det hålls torrt. I vissa områden är förekomsten av sur sulfatjord en faktor som begränsar alternativen.

Information om fuktförhållandena i området, torvlagrets tjocklek samt jordarten och dess egenskaper hjälper markägaren att säkerställa att den fortsatta användningsformen lämpar sig för det egna området. En markanvändningsform som lämpar sig för området främjar i bästa fall både miljö- och samhällskonsekvenserna.

Vid sidan av traditionell fortsatt användning (beskogning, odling, våtmarker) har det uppstått nya alternativ, såsom restaurering (försumpning) och produktion av förnybar energi, särskilt solkraftsparker. Det finns ett brådskande behov av mer forskningsdata om de nya alternativen särskilt i finländska förhållanden, och av de mest traditionella alternativen kompletterar ny forskning de tidigare observationerna.

I guiden bedöms miljökonsekvenserna av olika fortsatta användningsformer med tanke på såväl klimatförändringen, belastningen på vattendragen som den biologiska mångfalden. Man har granskat de samhälleliga konsekvenserna av de fortsatta användningsformerna när det gäller landskapet och rekreationen samt ekonomin och sysselsättningen.

Eftersom tidsspannet för planeringen av den fortsatta användningen ofta är mycket kort, har det varit viktigt att utveckla flexibla och lättanvända verktyg till hjälp för planeringen.

Forskningssamarbete bakom guiden

Jord- och skogsbruksministeriets våtmarksprojekt Fånga kolet granskade i tre års tid markanvändningsformerna för torvbotten som tagits ur torvproduktion samt utvecklade metoder för planering och genomförande av fortsatt användning. Projekten samarbetade redan från början sinsemellan för att samordna forskningens delområden.

Som ett resultat av samarbetet har man publicerat en vetenskaplig artikel samt webbplatsen Klimatsmarta lösningar för fortsatt användning av torvproduktionsområden. Guiden som presenteras på webbplatsen finns också på NTM-centralernas temasida för fortsatt användning av torvproduktionen.

Mer information

Berättelsekarta (på finska): Ilmastoviisaat ratkaisut turvetuotantoalueiden jatkokäyttöön ‒ Opas maanomistajalle ja laajempaan suunnitteluun
Gemensam artikel (på engelska): After-use of peat extraction sites – A systematic review of biodiversity, climate, hydrological and social impacts

Jord- och skogsbruksministeriets projekt Fånga kolet i anslutning till förändringar i markanvändningen och våtmarker

Tuija Vähäkuopus, gruppchef
Geologiska forskningscentralen GTK
tuija.vahakuopus@gtk.fi
tfn 029 503 5224
Projekt (på finska): Suonpohjien hiiliviisaan jälkikäytön suunnittelu (JälkiHiili)

Tiina Ronkainen, ledande expert
Tapio Oy
tiina.ronkainen@tapio.fi
tfn 029 432 6035
Projekt (på finska):
Turvetuotantoalueiden ilmastokestävät jatkokäyttömahdollisuudet (TuIJa)
Valuma-aluekunnostusten valtavirtaistaminen: uudet lähestymistavat, skaalautuvuus ja muuntuvuus – toimintamalli turvetuotantoalueen jatkokäytön suunnitteluun (MERLIN)

Aleksi Räsänen, specialforskare
Naturresursinstitutet (Luke)
aleksi.rasanen@luke.fi
tfn 050 562 4400
Projekt (på finska): Ilmastotoimenpiteiden kokonaisvaltainen arviointi valuma-alueilla – Systeemianalyysillä kohti hiilineutraalia maankäyttöä (SysteemiHiili)

Airi Matila, skogsexpert
Tapio Oy
airi.matila@tapio.fi
tfn 029 432 6041
Projekt (på finska): Metsitys kestävästi

Projekten är en del av klimatlösningar inom markanvändningssektorn Fånga kolet, som inleddes av jord- och skogsbruksministeriet våren 2020. Projektet strävar efter att minska växthusgasutsläppen från jord- och skogsbruket och annan markanvändning samt stärka kolsänkorna och kollagren.