Kartläggning av sura sulfatjordar fortsätter under sommaren 2020
Geologiska forskningscentralen (GTK) fortsätter arbetet med att kartlägga sura sulfatjordar i kustområden. Sommaren 2020 fortsätter arbetet huvudsakligen i Kymmenedalen, Egentliga Finland, Satakunda och i områden omkring Uleåborg.
Geologiska forskningscentralen (GTK) fortsätter arbetet med att kartlägga sura sulfatjordar i kustområden. Sommaren 2020 fortsätter arbetet huvudsakligen i Kymmenedalen, Egentliga Finland, Satakunda och i områden omkring Uleåborg. Utöver detta kommer ett arbetspar att röra sig längs med hela kustområdet och utföra glesare provtagning.
Kartläggarna rör sig i terrängen med terrängfordon längs vägar och leder avsedda för bilar och tar jordprover från åker-, myr- eller skogsmark med handborr eller motordriven borr. På provtagningsplatsen beskrivs jordarterna, pH-mätningar utförs direkt i jordprovet och prover tas för laboratorieanalyser. Provtagningen och terrängtrafiken skadar inte naturen och lämnar inte permanenta spår i terrängen.
I laboratoriet analyseras jordprovets svavelhalt tillsammans med andra grundämnen. Genom att låta proverna oxidera (pH-inkubation) i laboratoriet kan man undersöka förekomsten av sulfider i provet och samtidigt få ett mått på försurningspotentialen.
Forskningsresultaten används för att göra kartor i 1:250 000 skala över sura sulfatjordars sannolika förekomster. Kartorna är tillgängliga för allmänheten via GTK:s karteringstjänst.
Förebyggandet av skador startar med kartläggning
I Finlands kustområden förekommer miljöskadliga, eller potentiellt miljöskadliga, sura sulfatjordar på många ställen. Problematiska sediment är de sulfidhaltiga finsediment, t.ex. ler-, silt- och gyttjelager, som bildades på havsbotten, i synnerhet i Littorinasjön, efter istiden och som nu stigit upp ur havet i och med landhöjningen. Dessa sediment, som vid torrläggning förvandlas till sura sulfatjordar, används idag ofta som odlingsmark och förekommer även under torv och påträffas främst under Littorinasjöns högsta kustlinje som i Österbotten sträcker sig inåt landet upp till 90‒100 meter höjd över havsytan och i Södra Finland till ungefär 20–40 meter höjd över havsytan.
Sulfidhaltiga sediment bildas även idag exempelvis i havsvikar och i flodmynningar där de med tiden höjs över havsytan och kan utvecklas till sura sulfatjordar. Sulfidhaltiga sediment och material kan också påträffas på bottnen av sjöar och i samband med svartskifferområden.
Vid syrefria förhållanden under grundvattenytan utgör sulfidhaltiga sediment inget miljöproblem. När sådana områden dräneras för jordbruksändamål, vid dikning av torv- och skogsmark och i samband med byggande sjunker områdets grundvattennivå, varvid sulfidlagren hamnar ovanför grundvattennivån. Syret i luften bryter ned svavelföreningarna som finns i jorden och svavelsyra bildas vilket sänker markens pH från neutrala värden (6-7) till under 4 och ibland även under 3. Oxidationen förändrar sulfidsedimentens färg från svart/mörkgrå till brunaktig eller ljusgrå.
Svavelsyran löser också ut metaller i omgivningen. De sura och metallrika avrinningsvattnen leder till försämring av vattendragens kemiska och ekologiska status. Exempelvis långa perioder av torka som efterföljs av riklig nederbörd kan skölja ut stora mängder surt och metallrikt vatten som in sin tur kan leda till fiskdöd och störning av reproduktionen och tillväxten hos vattenlevande organismer.
Sura sulfatjordar påverkar även grundvattenkvaliteten och orsakar korrosion på betong och stålkonstruktioner samt påverkar jordbrukets produktivitet och växtlighetens mångfald. Vid planering och byggande måste man också ta hänsyn till dessa jordars dåliga geotekniska egenskaper, korrosionsrisken på konstruktioner och ansvaret att ta hand om eller behandla grävmassor.
För att förebygga eller minska skadorna som de sura sulfatjordarna ger upphov till måste man utreda var sulfidsediment förekommer. Med detta kartläggningsarbete vill man få en helhetsbild av sulfatjordarnas förekomst i undersökningsområdet.
Mer information:
Specialforskare Anton Boman, anton.boman@gtk.fi, tel. 029 503 5216
Geolog Jaakko Auri, jaakko.auri@gtk.fi, tel. 029 503 5222
Geolog Stefan Mattbäck, stefan.mattback@gtk.fi, tel. 029 503 5280